Tack till er som kom. Som stannade. Som lät stegen sakta in när gruset tog vid.

Till er som kände leran mellan fingrarna, som andades djupt där marken minns mer än vi. Som drejade, ljusstöpte, formade och också lät formen ta tid.

Tack till er som vandrade utan brådska som kikade in, blev kvar, satte er ner. Som delade en måltid, ett skratt, en tanke som fick mogna.

Här har händer mött jord.
Här har ord fått vila.
Här har elden gjort sitt tysta arbete.

Ni som åt, pratade, lyssnade.
Ni som bara var.
Ni som fyllde platsen med liv, nyfikenhet och värme.

2025 har burit spår av er. I rummen, i marken, i det som inte alltid syns men alltid känns.

Tack för att ni kom. Tack för att ni delade tid med oss.

Vi bär det vidare. Och ses från sista januari igen.